Omvärlden, en plats för innovation och disruption

Omvärlden, en plats för innovation och disruption

Innovation och disruption driver många diskussioner om framtidens företag och organisationer. ”Vi behöver bli mer innovativa!”, ”Vi behöver förbättra vår innovationsförmåga!”. Dessa diskussioner blir vanligare och vanligare och allt kretsar kring idén att innovation möjliggör för långsiktig tillväxt och för organisationer att vara relevanta.

Det finns många metoder för att öka sin innovationsförmåga som design-thinking, innovation management, agila arbetssätt osv. Ofta kretsar det kring att förbättra individer och organisationers förmåga att skapa och ta fram idéer eller metoder för att förankra idéerna i kundernas behov. Innovation handlar om att generera värde och vad som anses värdefullt beror på sammanhanget, omvärlden, som företag verkar inom. Det handlar inte, som många tror, om att vara först eller bäst på att ta fram nya idéer och produkter. Istället handlar det oftast om att ta existerande lösningar och paketera det på sätt som förankras i kunders behov och förutsättningarna som omvärlden sätter på kundernas beteenden.

Något väldigt intressant är att många av de sakerna som vi minns som innovativa produkter förknippar vi med tanken att idén var helt ny och revolutionerande. Men om vi gräver djupare så ser man att oftast är dessa innovationer faktiskt bara nya sätt att paketera något som redan fanns.

Om vi ifrågasätter hur världen hade sett ut idag om Apple hade gått i konkurs 1997, och därför inte lanserat iPhone 2007, så är det lätt att göra misstaget att räkna bort våra smarta telefoner och all teknologisk utveckling som följde eftersom Apple skapade denna revolution och paradigmskifte. Men jag vill argumentera för att samhället hade till stort sett varit sig likt bara med andra aktörer som driver utvecklingen. Disruption för med sig en illusion av att det skapas av någon, nu har ett företag ändrat förutsättningarna för alla i marknaden och världen kommer att förändras. Men verkligheten är ofta betydligt enklare, marknaden och omvärlden skapade sin egen disruption genom värdet som kunderna tillför till innovationen, oavsett vem som lanserade den första smarta telefonen så hade förutsättningarna för den funnits 2007 och kundernas behov hade påverkats likvärdigt. Det är bara vissa företag som är riktigt duktiga på att se vad som händer och använda de möjligheterna för att ligga i framkant. Apple utsättes också för disruptionen, det hanterade den bara proaktivt istället för reaktivt.

Varför släpptes iPhone just år 2007? Varför inte 1997 eller 2017? iPhone släpptes 2007 eftersom tekniken som iPhone bestod av var teknologiskt och kostnadsmässigt redo för marknaden 2007 och Apple var först att ta steget. Om Apple inte hade gjort detta så hade tekniken ändå varit tillgänglig och någon annan hade antagligen gjort det, kanske inte 2007, men antagligen senast under 2008. Apple var absolut inte den enda som pratade om smartare mobiltelefoner, de var bara de första att ta fram en sådan produkt när tekniken och kostnaderna tillsammans var redo att spridas på marknaden. Med detta sagt vill jag inte påstå att all utveckling hade varit likadan oavsett vilken aktör som skapar innovationen, det finns spårbundenheter som skapas när innovationer möter marknaden. Såsom hur QWERTY-layout på tangenbort inte längre går att ifrågasätta även om mer effektiva layouter existerar. Men spårbundenheten är inte ansvarig för den storskaliga samhällsutvecklingen, oavsett om spårbundenheten hade följt QWERTY eller någon annan tangenbortslayout så hade vi haft skrivmaskiner med tangenbord. På samma sätt hade våra smarta telefoner sannolikt varit annorlunda, men vi hade fortfarande haft smarta telefoner.

Som bilden nedan visar så kommer kostnadsutvecklingen för en innovation vara beroende av kostnadsutvecklingen av dess delar. En Smartphone kommer utvecklas beroende på hur kostnaden för CPU, batteri, kamera och skärm osv. utvecklas. Samtidigt så kommer kapabiliteten för den färdiga innovationen att öka medan dessa förbättras. Värdet som en smartphone genererar är högre om den har bättre batteritid eller fungerar snabbare. Vid något tillfälle så kommer därför kurvan för kundens uppfattade värde möta kostnadskurvan och det är då som disruption sker, och sedan kan det gå väldigt fort.

Disruption för med sig 3 utmaningar eller osäkerheter som kan förtydligas genom 3 frågor:

  • Vad är det som händer?
  • Kommer det hända?
  • När kommer det hända?

För alla dessa frågor så finns det olika disruptiva händelser som exemplifierar dem.

Digitalkameran var ett väldefinierat det, man förstod exakt vad det var rent tekniskt, men hur det skapade värde var svårt att förutsäga. Alltså som uppfinning var den förutsägbar, men som innovation var den oförutsägbar. Som uppfinning var det en sämre kamera som var billigare och sparade bilder digitalt. Men som innovation var det en enkel kamera som trots dess sämre bilder möjliggjorde för vem som helst att börja fotografera utan behovet av framkallningsrum eller väntetider. Kameran tillgodosedde ett behov som Kodak inte trodde fanns eller ett behov som de inte trodde skulle skapas och deras förutsättningar kom att förändras drastiskt när konkurrentera anpassade sig och mötte kundernas nya behov samtidigt som Kodak höll fast vid att filmbaserade kameror fortfarande var rätt väg.

Ibland är det som med digitalkameran att frågan ”vad är det som händer?” är den avgörande för disruptionen. Men i vissa fall är det osäkerheten i om det verkligen händer som gör innovationen disruptiv. Med detta menar jag att det som faktiskt gör att något är disruptivt är hur de är tillräckligt osäkert för att marknaden inte har hunnit anpassa sig. Om alla visste att digitalkameran skulle vara bra för lågprismarknaden så hade den nog lanserats betydligt tidigare och varit mindre disruptiv och mer en inkrementell innovation som sakta tog över marknaden. Osäkerheten i om något verkligen händer bygger upp fasaden som disruptionen till slut spräcker. För online-shopping av leksaker så var inte det en teknisk frågeställning, självklart kommer det vara möjligt att köpa leksaker online. Utmaningen var ju att leksaksaffärerna trodde att det aldrig kommer hända eftersom barn vill springa runt i leksaksaffärer och titta på leksakerna på plats. Detta ledde till att leksaksaffärerna valde att inte anpassa sig och till slut mognade tekniken och kundernas beteende ändrade sig för snabbt för dem att kunna hänga med.

Slutligen kan osäkerheten vara när det händer. När iPhone lanserades var inte produkten otänkt, många både förstod att det skulle hända och vad det var som skulle hända. För Nokia var egentligen utmaningen om det var rätt tillfälle. Nokia var fortfarande säkra på att det var för tidigt och deras mobiltelefoner fortfarande var det som kunden ville ha. Den första iPhonen var egentligen som produkt inte speciellt bra och det var därför lätt att tro att marknaden kommer behöva mer tid innan en sådan produkt slår igenom. Frågan om när besvarades då med ett ”senare” och till slut visade det sig vara tidigare än man trott.

Jag tycker att detta visar att vi alla agerar i en värld där mycket av utvecklingen är utanför vår kontroll och att genom att förstå vad som händer i omvärlden kan vi skapa möjligheter för att utvecklas tillsammans med den. Vi behöver inte vänta på disruption, vi kan förväntas oss och förbereda oss på den. Men det som krävs är förståelse för vad som händer i vår omvärld och hur detta kan påverka oss i framtiden. Det finns en intressant hönan eller ägget frågeställning mellan om det är innovationen som skapar kundens behov, eller om det är behovet som ger innovationen dess värde alltså huruvida behov existerar före innovationen eller om innovationen skapar behovet . Ett annat sätt att se på det, som jag personligen föredrar, är frågan om det är innovationer som driver omvärldens utveckling eller om det är omvärlden som driver innovationsutveckling. Oavsett vilket perspektiv man ser det ur så är det viktigt att poängtera att fundamentalt drivs den teknologiska utvecklingen genom interaktionen mellan marknaden/omvärlden och innovationerna som möter den. Utifrån en enskild organisation/individs perspektiv så kommer alltid innovationsutveckling vara beroende på de tekniska möjligheterna och omvärldsutvecklingen som existerar i den kontextuella miljö (omvärlden) som organisationen/individen lever i. Detta innebär att alla organisationer finner sig själva med utmaningen att innovera baserad på de unika utmaningarna som existerar i organisationens omvärld. Digitalkameran utvecklades utifrån de tekniska möjligheterna för digitala bildsensorer (CCD-sensorer på den tiden) som existerade i omvärlden tillsammans och paketerades till en innovation av Kodak 1975 som sedan valideras mot kundernas existerande och därefter förändrade behov och beteenden. På ett systemperspektiv istället där vi diskuterar innovationer utanför den individuella organisationen så ser vi en komplicerad interaktion mellan innovationer, teknikutveckling och kundbehov eftersom:

  • Nya innovationer möjliggör teknikutveckling,
  • Teknikutveckling möjliggör innovationer,
  • Teknikutveckling skapar underlaget för förändrade kundbehov och
  • Innovationer testas och valideras på marknaden emot existerande kundbehov och skapar möjligheter för nya kundbehov.
  • Kunden värdesätter innovationens nytta utifrån individens kontextuella miljö och individuella behov.

I dagens samhälle kretsar mycket av den disruptiva rädslan kring AI. AI innebär två av de tre disruptiva osäkerheterna. Vad är det som händer och när händer det?

AI är en väldigt tydligt disruptiv faktor som för de flesta organisationer kommer innebära mer möjligheter än hot. Det som krävs är att vi försöker skapa organisationer med förståelse för AI för att kunna följa med i omvärlden, och bli långsiktigt framgångsrika. Eftersom AI kommer vara avgörande för omvärlden i framtiden, så kommer förståelsen av det att vara avgörande för framtidens innovationsförmåga.

AI är inte en disruptiv innovation, men AI kommer leda till disruption genom de olika innovationer som AI-tekniken möjliggör i de marknaderna där innovationerna hamnar. AI kommer bland annat skapa disruption inom transportsektorn genom självkörande fordon. Men det är inte samma AI som skapar disruption inom försäkringsbranschen. Samlingsordet AI är därför svårt att använda eftersom det kommer skapa disruption på olika sätt i olika marknader genom olika innovationer. AI är därför en kategori av potentiellt disruptiva innovationer.

Vill ni lära er mer om AI och förstärka er organisations förståelse av omvärlden? Anmäl er då till vår AI Utbildning den 1 april genom att anmäla er här: http://proandpro.se/ai/. Vill ni lära er mer om er organisations omvärld och framtid så kontakta oss så kan vi vägleda er in i framtiden och stötta er innovationsförmåga!

Daniel Adelander
Daniel är managementkonsult på Pro&Pro med fokus på framtidsstrategi och teknologisk utveckling. Daniel faciliterar Pro&Pro:s AI utbildning.

 

 

Hur vi planerar Framtidsseminarium

Hur vi planerar Framtidsseminarium

Den 25-26 september anordnade Pro&Pro ett framtidsseminarium för de norrländska elnätsföretagen som ingår i Elinorr. Framtidsseminariet hade fem mål som sattes upp:

  • Skapa en gemensam framtidsbild med tidshorisonten 10 år.
  • Resultera i konkreta actions för framtidens affärsplaner
  • Resultera i inriktning och fokusområden för Elinorr
  • Skapa energi och gemenskap inom Elinorr
  • Vara en inspirerande kick-off med både nytta och nöje.

Detta blogginlägg har syftet att beskriva hur vi planerar och genomför framtidsseminarium så att ni kan få inspiration för hur ni kan arbeta med att möta framtidens utmaningar. Osäkerheten om hur framtiden kommer se ut är en stor utmaning för alla företag och organisationer, frågeställningar som ofta kommer upp är:

  • Vilka behov kommer våra kunder ha i framtiden?
  • Hur ska vi skapa möjligheter för oss att möta framtidens behov?
  • Hur kommer framtida regleringar påverka vår verksamhet och konkurrenssituation?

På grund av dessa osäkerheter så formulerar vi våra framtidsseminarium enligt vårt analysverktyg Pro&Pro – CAIR, som ni kan läsa mer om i vårt analyserbjudande. En CAIR-analys följer strukturen:

    1. Comprehend – Skapa en gemensam förståelse för nuläget. Beroende på branschen eller företaget så kommer de olika deltagarna på ett framtidsseminarium ha vara olika insatta branschens nuvarande och kommande utmaningar. Som anordnare av dessa event genomför Pro&Pro alltid en nuläges- och trendanalys.
    2. Analyze – Analysera nuläget och de trenderna som har identifierats i branschen. Seminariet behöver en struktur för att effektivt ta fram kunskaperna hos deltagarna. Detta stadie är vanligtvis en eller flera workshops som syftar till att verkligen förstå vad som händer i branschen.
    3. Imagine – En förståelse av nuläget och de trender som förväntas är inte tillräckligt för att ta beslut angående framtidens affärsutveckling. I detta stadie är målet att använda gruppens samlade branschkunskaper för att föreställa sig framtiden. Här är fokus att besvara frågeställningar som:
      • Hur kommer trenderna påverka branschen?
      • Hur kommer konkurrenssituationen förändras?
      • Vad händer med våra kunder?
      • Vilka faktorer kommer skapa framgångsrika affärer?

När osäkerheterna i framtiden har olika möjliga utfall som kan påverka branschen i olika riktningar så rekommenderar vi att strukturera workshopen med en scenariomatris, där de olika utfallen i en eller flera frågeställningar kombineras till ett fåtal framtidsscenarion. En workshop kan då arbeta med att definiera hur framtiden ser ut i de olika branscherna.

  1. Reflect – Det sista steget är att reflektera över resultatet för att uppmuntra till en diskussion om vad som behöver göras för att klara av framtidens utmaningar och bli framgångsrika från framtidens möjligheter.

Efter framtidsseminariet levererar vi alltid en sammanställd rapport som innehåller resultatet från alla analyssteg, vilket innebär både nuläges- och trendanalysen, workshop resultat och våra rekommendationer för nästa steg. Det är vanligt att företag har en negativ bild av framtiden och att fokus på framtidsanalysen ligger på vilka utmaningar som kommer och hur vi ska överleva framtidens marknad. Vi vill uppmuntra till att fokusera på de möjligheter som framtiden innebär för att skapa innovativa lösningar där ni kan bli framgångsrika och se fram emot framtiden som ni står inför.
Inför framtidsseminariet sammanställde Pro&Pro en branschanalys för energibranscher, där marknadsstrukturen och trender analyserades. Detta gav oss insikter i marknaden som visade vilka osäkerheter som elnätsföretagens framtid står inför. Vi inledde framtidsseminariet med presentationer från analysen för att skapa en gemensam diskussionsplattform. Vår uppdelningar av presentationerna var:

  • Samhälle – Omvärldssituationen och trender som påverkar samhället. Detta inkluderade trender som artificiell intelligens, Internet of Things, generationsskiftet och så vidare.
  • Energibranschen – Branschsituation och trender inom energibranschen. Detta inkluderade trender som framtidens elproduktion, leveranssäkerhet och industritrender inom energibranschen.
  • Närvärld – Utvecklingar och trender inom elnätsföretagens närvärld. Vilket innebar elmarknadshubben, den elhandlarcentriska marknadsmodellen, framtidens kompetensbehov, elnätsföretag i norden och olika scenarion för elnätets framtid.

På kvällen anordnade VR-teamet en fantastiskt rolig VR-upplevelse där vi fick uppleva framtidens underhållning!

Vill ni veta mer om våra erbjudanden, eller är intresserade av hur vi kan hjälpa er få en tydligare bild på er framtid, så kontakta oss gärna
//Daniel

Innovationsdag på Skvaderns gymnasieskola

Innovationsdag på Skvaderns gymnasieskola

Igår, torsdag den 19 april fick vi på Pro&Pro äran att anordna ett event på Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall. Vi på Pro&Pro brinner för att skapa möjligheter för ambitiösa människor att bli framgångsrika och vi såg detta event som en möjlighet att skapa en diskussion om både innovation och hållbarhet.

Dagen inleddes med en presentation om innovationsmodeller och hållbarhet, men gick snabbt in på dagens utmaning. Utmaningen var att finna ett problem inom temat hållbarhet och utveckla en innovativ lösning som de fick presentera med valfri metod. Vi fick se många kreativa lösningar på väldigt kreativa problem, såsom Sharry, appen för dig som inte har tid att plocka äpplen men vill minska matsvinnet, eller Pythagoras palats, jourtjänsten för dig som behöver läxhjälp när ingen annan finns, och AIANA, ryggsäcken som minskar nedskräpning i skog och natur. Vi fick även se fantastiska presentationer som bestod av videor, teater och andra framträdanden.

Utöver de tre spännande idéerna jag nämnde tidigare så fick vi se två grupper med en ny syn på kommunaltrafiken, den ena gruppen med en utveckling av smarta bussar och smart kommunaltrafik och den andra med ett samlat trafikkort för hyrbilar, hyra elcyklar och buss. Vi såg även Universal Communications, en lösning på problematiken med för många inloggningar och lösenord. Sist men inte minst såg vi ett förslag på urbana odlingar för att minska koldioxidutsläpp och förbättra luften i städer.

Vi på Pro&Pro ser fram emot framtida innovationsdagar och andra event med samma anda!

 

Traineebloggen #7 – Varumärken

Traineebloggen #7 – Varumärken

Den senaste tiden har traineeprogrammet fokuserat på affärsutveckling vilket startade många tankar här på Pro&Pro om värderingar och varumärke. Därför tänkte jag i det här blogginlägget skriva om mina tankar angående dessa frågor:

  • Vad är ett varumärke?
  • Varför har företag värderingar?

Vad är ett varumärke?
Ett varumärke är inte bara en logotyp eller text som beskriver ett företag. Varumärket är en representation av företaget som förmedlar företagets löfte till kunder, partner, leverantörer, medarbetare och ägare. Varumärket är ett av företagets starkaste tillgångar då det är varumärket som kundernas förväntningar är bundna till. Att hantera sitt varumärke kan vara en av de viktigaste delarna i företagets strategi och därför är det viktigt att vara medveten om sitt varumärke i nuläget och hur företaget vill att varumärket utvecklas. Detta innebär ett behov av att analysera vilka som är företagets målgrupper, vilka erbjudanden som levereras till vilka målgrupper och hur företaget eller erbjudandena differentieras på marknaden.

Men ett företag har inte nödvändigtvis bara ett varumärke. Exempelvis så är Coca-Cola och Fanta två separata varumärken, med olika löften, värderingar och utseende trots att båda tillhör samma företag, The Coca-Cola Company. Olika företag har olika strategier för att hantera deras varumärken. Två av de vanligare är Branded house och House of brands.

Om ett företag har ett House of brands så är de varumärken som befinners sig inom företaget utan koppling till varandra, precis som Fanta och Coca-Cola. Detta kan vara önskvärt om företaget riktar sig mot olika målgrupper eller om de olika märkena inte får förknippas med varandra. Exempelvis så ägs Gillette och Pampers av samma företag, P&G, men har helt separata varumärken. Detta för att Gillette riktar sig främst mot vuxna män som behöver raka sig och då kan en förknippning med ett varumärke förknippat med blöjor skapa en negativ inställning mot Gillette.

Ett Branded house är när ett företag väljer att skapa varumärken som tätt förknippas med varandra. Ett exempel under The Coca-Cola Company är Coca-Cola, Coca-Cola light och Coca-Cola Zero. Alla dessa är separata varumärken, med helt olika marknadsföringsstrategier. Coca-Cola använder deras röda färg och marknadsför sig till alla. Coca-Cola light använder silver och riktar sig mer mot mot kvinnor, finare event och mode. Coca-Cola Zero använder istället svart som färg och riktar sig mer mot unga och sportintresserade. För The Coca-Cola Company har detta skapat en möjlighet att skapa nya varianter av Coca-Cola som direkt får igenkännandet av Coca-Cola. Ett annat exempel är Uber och Uber Eats. Uber är en tjänst för att kunna transportera sig själv enkelt och billigt, medans Uber Eats är en tjänst för hemleverans av mat. Dessa två tjänster har inte samma målgrupp, men Uber Eats har ändå en stark konkurrensposition tack vare Ubers starka varumärke.

Jag har använt The Coca-Cola Company som exempel för både House of brands och Branded house eftersom det är viktigt att poängtera att ett företags strategi inte behöver vara bunden till att skapa varumärken som följer den ena eller den andra. Precis som The Coca-Cola Company så finns det många företag som använder en hybridstrategi.

Varför har företag värderingar?
Ett företags värderingar är en operationalisering av dess varumärkeslöfte. Företagets värderingar är stöttepelarna för varumärket, visionen och företagets kultur.

Det är vanligt att företag fokuserar för mycket på vilka kompetenser som finns och därmed missar värderingarna som bygger upp företaget. Detta gäller både inom rekrytering, utbildning och arbete. Bemanning och rekrytering innanför gränserna hos företagets värderingar ser till att företaget följer de visioner som är uppsatta och skapar en hållbar företagskultur. Den tekniska kompetensen kan krävas för att kvalificeras, medans värderingar bör vara grunden till beslutsfattandet. Högre teknisk kompetens kan skaffas från erfarenhet och utbildning, medans en förändringar i värdering kan kräva mer arbete och även negativt påverka företagets kultur.

Värderingar är även effektiva för att skapa förändring för både individ och företag. På mitt tidigare jobb som butiksäljare var vårt varumärkeslöfte något i stil med ”sälja rätt produkt” och därmed vår viktigaste värdering intresse i kunden, det var intresset i kunden som tillät oss att skapa lojala kunder och sälja rätt produkter. Denna värdering innebar dock att kunder kunde ta längre tid, vilket kunde öka kundernas väntetid. För en säljare kan detta vara ett stort stressmoment. Vi behöver både vara snabba och intresserade så hur ska vi bete oss? Eftersom våra värderingar var djup rotade var detta lätt, det viktigaste var att vara intresserad och sälja rätt produkt. För nyrekryterade var värderingarna även en bra möjlighet att forma ett beteende utan att kritisera personen. Det var inte fel, det var bara inte i linje med våra värderingar.

Om du inspireras av vårt varumärkeslöfte ”Makes people and business successfull” och känner igen dig i våra värderingar Nyfikenhet, Ambition, Ödmjukhet och Positivitet och söker nya utmaningar i arbetslivet, eller om du är student som söker en spännande framtid så rekommenderar jag starkt att du hör av dig till oss så kan vi träffas och diskutera framtiden.

Är du intresserad av att läsa mer om vårt varumärke och våra värderingar så kan ni följa länken här.

Traineebloggen #7 – Varumärken

Traineebloggen #6 Mitt första halvår

Den 4e september 2017 började jag på Pro&Pro som trainee. Jag hade precis flyttat till Norrland efter att ha avklarat mina studier till civilingenjör på KTH. Jag kände mig helt ovetande om vad en managementkonsult gör, vilket jag senare försökte besvara i Traineebloggen #3, och jag hade ingen riktig arbetslivserfarenhet. Nu har jag varit på Pro&Pro i 6 månader och jag känner att det är ett ypperligt tillfälle att reflektera över traineeprogrammet och min personliga utveckling.

Årets traineeprogram har varit Pro&Pros första traineeprogram, vilket borde innebära att jag är något av en försökskanin. Men jag kan ärligt talat säga att det inte känns som det första traineeprogrammet, innehållet har varit väldigt väl utarbetat och mycket relevant för rollen som managementkonsult. Jag känner att jag har lärt mig väldigt mycket under det här halvåret, både från de lektioner som vi har haft, men även från de uppdraget som jag har varit delaktig i.

Vi har nu, som beskrivet i Traineebloggen #5, avslutat det tredje utav sex block i traineeprogrammet. Dessa block har varit:

  1. Affärsmässighet
  2. Framtidsspaning, omvärlds-, affärs- och marknadsanalys
  3. Ledarskap och projektledning.

Under nästa vecka påbörjar vi block 4, Affärsutveckling, som följs av Verksamhetsutveckling och Strategi.

De traineebloggar som jag har skrivit kanske får det att se ut som att den största delen av tiden ägnas åt utbildning, men det är inte sant. Den största delen av min tid har ägnats åt konsultuppdrag eller intern utveckling av Pro&Pro. Jag har avslutat två större uppdrag, det första var en marknadsanalys av civilingenjörsutbildningar som innefattade:

  • Analys av ansökningsstatistik
  • Behovsanalys av civilingenjörer
  • Analys av beslutsfaktorer vid gymnasieval
  • Omvärldsanalys av universitetsutbildningar
  • Workshop angående framtida utbildningsmöjligheter.

Det andra uppdraget var en marknadsanalys av möjliga applikationer av ett väldigt intressant framtidsmaterial. Under den analysen undersöktes hur marknaden såg ut, vilka aktörer som fanns i marknaden, vilka beslutsfaktorer kunder hade vid leverantörsval och vilka strategier som är framgångsrika inom marknaden.

Jag var även delaktig i lanseringen av vårt nya erbjudande Tillväxterbjudandet och jag arbetar med ett förslag på ett till erbjudande, som ni kommer få läsa mer om senare.

Som jag skrev i Traineebloggen #4 så fick jag även äran att tillsammans med Tommy hålla i Pro&Pros första Insights event, som ni kan läsa mer om här.

Som ni ser så har traineeprogrammet inneburit breda möjligheter för mig att utvecklas som person och som konsult. Jag ser mycket fram emot att vara delaktig i att utveckla traineeprogrammet utifrån mina erfarenheter. Under februari stängde vi ansökningarna till traineeprogrammet 2018, men för er som är intresserade i traineeprogrammet 2019 så rekommenderar jag att ni läser om vad det innebär här.

Pin It on Pinterest