Tre fokusområden för att minska sårbarheten i en global supply chain

Under de senaste åren har vi fått erfara hur sårbara vi är i en globaliserad supply chain, först med COVID-19 och nu Rysslands invasion av Ukraina som ger effekter över hela världen. Företag med en global supply chain har drabbats av konsekvenser av pandemin och nu finns nya frågetecken med det osäkrare geopolitiska läget. Sårbarheten hos företag exponeras med anledning av den stress som ansätter bland annat logistik och produktion. Marknadsdrivande faktorer som klimatfrågan och hållbar konsumtion, skapar efterfrågan på komponenter som försvårar tillgången i åtminstone ett kort- till medellångt perspektiv.

En globaliserad värld skapar ett ökat beroende mellan företag i olika länder, med olika förutsättningar i allt från politik, ekonomi, teknologi, lagar och hållbarhetsfrågor. Inte bara pandemier och krig riskerar påverka supply chain. Här vill vi belysa hur ett företag som är en del av en global supply chain kan minska sin sårbarhet genom att fokusera på tre områden:

1. Riskhantering

Inte ens de allra största företagen i världen hade en plan för en kris som pandemin innebar. Ändå finns pandemier som en realistisk konsekvens av skogsskövling och klimatförändringar. Vi kommer att allt oftare får räkna med kriser beroende på till exempel klimatförändringar, som tillägg till de kriser och störningar som annars kan uppstå i globala, komplexa supply chains.

För att hantera risker behöver vi först och främst konstatera att de finns. Vilken bransch och vilka produkter du arbetar med kommer att påverka din utsatthet för risker. Risker finns både externt och internt. En extern risk kan vara tillgång till energi hos en underleverantör medan en intern kan vara ett oväntat längre stopp i en kritisk maskin. Alla företag behöver hitta sin egen bedömning. Organisationen behöver ställa sig frågan vad som skulle kunna störa verksamhet i framtiden och hur det skulle påverka. Detta behöver ske i en löpande omvärldsanalys där riskerna värderas för verksamheten.

När riskerna har konstaterats handlar det om att värdera sannolikhet och effekt om de skulle inträffa, samt att börja skapa planer för att minimera sannolikheten och finna sätt att minska den potentiella effekten om det inträffar.

2. Digitalisering

När vi behöver fatta snabba beslut eller vidta åtgärder akut måste vi kunna få tillgång till data snabbt och tydligt i form av information. Idag är det inte ovanligt att företag arbetar med data i separata system i olika delar av organisationen. Kanske har företaget två fabriker och en inköpsavdelning, där informationen inte flyter som den ska. För att få ett helhetsperspektiv behöver man därför samordna data. När man gör det kan data övergå i användbar information som kan användas av verksamheten. Data driver möjligheter tillsammans med den teknologiska utvecklingen. Supply chain lämpar sig väl för att digitaliseras och förbättrar företagets förmåga att hantera kommande utmaningar. Med de teknologiska verktyg som finns idag finns det möjligheter att transformera företaget från att vara reaktivt till att både vara proaktivt och ha förmågan att förutse behov innan de uppstår.

Att ha data i olika system, ibland i Excelark och kanske även i frånkopplade organisationsdelar, försvårar beslutsfattande och helhetsperspektiv. Vill man exempelvis bygga det mest effektiva lagret så kommer det ställa krav på att data inte finns i silos. Alla silos skapar dessutom merkostnader i framtida implementation då det kommer kräva mer handpåläggning och risk finns för att helheten då och då fallerar på ett sätt som är svårt att förutse och finna rätt orsak till.

Generellt finns inte en digital transformation som kommer att fungera helt och hållet enligt era nuvarande processer i den befintliga organisationen. Snarare förutsätter det att företaget är öppna för förändring.

3. Transparens och samarbete

En analys av leverantörsnätverket är en nyckel till att finna de kritiska intressenterna och behoven av samarbete, integration och informationsdelning i supply chain. I det arbetet finns även en naturlig koppling till både digitalisering och riskhantering.

I en kartläggning av underleverantörerna kan man exempelvis titta på hur många de är, inköpsvolymer och -värde, kopplingen till produkter och kategorier, produktionsland, hur strategiskt viktiga leverantörerna är och vilka alternativa leverantörer som finns. Därtill kan man addera hållbarhetskartläggningar och sociala krav och värdera risker för andra aspekter som varumärke.

Precis som tidigare påverkar bland annat bransch och erbjudande hur komplex en kartläggning är. Startpunkten kan vara en relation mellan risk och storlek, där risk kan handla om ursprungsland eller en specialiserad produktion och storleken kan handla om inköpsvolym eller -värde.  Analysen omsätts i exempelvis riskhandlingsplan, sourcingstrategi, säkerhetslager, leverantörsstrategi och produktutveckling.

 Adam Klingspor

Adam är managementkonsult på Pro&Pro med fokus på inköp och supply chain. Vill du veta mer och diskutera er verksamhets utmaningar inom området? Kontakta oss idag.