by Markus Marklund | Jan 3, 2017 | The Problog
Ett av de vanligast förekommande begreppen som vi stöter på i våra kunddialoger är Digitization. Jag tycker att det är naturligt och positivt att det pågår ett intensivt funderande och arbete i regionens företag och myndigheter med att förändra verksamhet och organisation utifrån de nya förutsättningar som digitalisering innebär. Digitaliseringsbegreppet uppfattas väldigt olika av personer, företag och myndigheter men alla förstår att det har betydelse för den egna verksamheten och möjligheten att konkurrera i framtiden. Digitaliseringen anses av många som den mest samhällsomvälvande förändringsprocessen sedan industrialiseringen.
Analysföretagen Ipsus gjorde en intressant undersökning om digitalisering som visade att:
- 40 % av företagen saknar en strategi eller plan för digitalisering
- 53 % är tveksamma till att en sådan strategi behövs
- 76 % av näringslivschefer ser digitaliseringen som en möjlighet snarare än ett hot (3 procent) för företaget
Digitalisering skapar stora möjligheter
Jag tycker att undersökningen visar att många företag och organisationer har förstått betydelsen av digitalisering vilket är positivt. Det är också positivt att en stor majoritet ser digitaliseringen som en möjlighet vilket skapar goda förutsättningar för att också lyckas att ta tillvara på denna möjlighet. Utifrån denna insikt behöver företagen nu förstå och agera för att förbereda organisationen och gå till handling. Möjligheter som vi ser med digitalisering innefattar:
- Nya kundupplevelser
- Ökad träffsäkerhet i erbjudande och målgrupp
- Nya affärsmodeller
- Snabbare och effektivare utveckling
- Effektivisering i verksamhet och produktion
- Nya informationsbaserade tjänster
- Nya samarbeten
- Enkelt tillträda till globala marknader och nya kunder
Att verkligen arbeta igenom och tillsammans i ledningsgrupper och verksamheter fundera kring digitaliseringens möjligheter är väldigt viktigt. Vår erfarenhet är att kunskapen och medvetenheten kan öka väldigt snabbt genom att adressera och jobba igenom vad digitaliseringen innebär för företaget. Som vi konstaterade är medvetenheten stor i företagen, 70 % av svenska företag vet att de borde digitaliseras med bara 17% vet hur. Detta i kombination med att uppskattningsvis två tredjedelar av alla IT projekt misslyckas skapar stora utmaningar i transformationen.
Digitaliseringen är horisontell
Alltför ofta upplever vi ett för snävt begrepp eller synsätt kring digitalisering. Exempelvis genom att tro att det centrala med digitalisering är att kunderna själv ska köpa och administrera sina tjänster på nätet eller att produktionsprocessen ska automatiseras. Men genom ökad kunskap kan företaget förstå att digitalisering inte är ett snävt begrepp utan att digitaliseringen är horisontell och påverkar alla företag, myndigheter, områden och verksamheter. Detta innebär att för att förstå och tillvarata digitaliseringens möjligheter behöver företaget ta ett brett perspektiv. Att tänka med HUR-fokus i flera perspektiv såsom kompetens, arbetssätt, ledarskap, kund, varumärke, kanaler, affärsmodell, information, tjänster och system är avgörande för att lyckas med digitaliseringen. I arbetet är det också viktigt att genomföra en gedigen internanalys för att få en realistisk bild av var verksamheten befinner sig idag då det är avgörande för det fortsatta arbetet.
Att lyckas med digitaliseringen
För att lyckas i den digitala transformationen anser vi att företag och organisationer behöver
- Öka kunskapen om vad digitalisering är och vilka möjligheter som skapas
- Skapa en nyfikenhet och omvärldsanalys för att kontinuerligt förstå kunder och omvärld
- Utveckla ledarskapet och viljan för att driva och genomföra snabb förändring
- Införa en digital affärs-och verksamhetsstyrning
- Påbörja kompetensresan för att utveckla kunskap inom områden som är centrala för digitaliseringen
- Förstå och välj tjänster eller områden att fokusera på. Utveckla möjligheterna genom digitalisering för valda tjänster med fokus på kundupplevelse över hela kundlivscykeln
- Skapa förutsättningar för att agilt utveckla tjänster med korta produktlivscykler
Därför uppmanar vi företag och organisationer, små som stora, att under 2017 fokusera på Digitalisering av verksamheten. Ett första lämpligt steg är att integrera digitaliseringen i företags- och verksamhetsstrategier samt befintliga planer och roadmap. Detta då det är viktigt att digitaliseringen inte hanteras separat från centrala områden som kund, affär, ledarskap eller produktion.
/Markus
by Markus Marklund | Nov 11, 2016 | The Problog
För någon vecka sedan var vi på Pro&Pro med som partner på regionens stora forskningskonferens, Science & Innovation Day. Det är mycket spännande att vara med och ta del av nya teknologier och forskningssatsningar som genomförs. Vi på Pro&Pro har förmånen att arbeta med flera av regionens stora forskningsprojekt.
Att forskning och utveckling är avgörande för tillväxt är de flesta överens om. KK stiftelsen, högskolornas forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft, har undersökt detta och kan visa på ett tydligt samband mellan utbildning, forskning och tillväxt. Undersökningen visar även att en högutbildad är tre gånger så produktiv för ett företag och att hälften av den ekonomiska tillväxten mellan 2001–2010 har skett tack vare högre andel högutbildade.
SCB publicerar regelbundet statistik över forskning och utveckling. Denna statistik visar tyvärr att mellersta Norrland satsningar på forskning och utveckling uppgår till blygsamma 1.0 % av BNP (Regional innovationsstatistik i Sverige 2013, SCB). Detta kan jämföras med närliggande regioner som Gävleborg (1,39 %), Västerbotten (3,9 %) eller Uppsala (5,8 %). För Sverige är siffran 3,3 %. Detta kan också relateras till EU:s målsättning för Sverige på att 4 % av BNP 2020 ska satsas på forskning och utveckling. SCB:s statistik baseras på att universitet och företag genom enkäter redovisar sina forsknings- och utvecklingskostnader. Det är rimligt att anta att universitet generellt är bättre på att redovisa dessa kostnader än företagen. FoU kostnaderna redovisas också på det län där företaget har sitt säte, vilket innebär att flera av de större företagen i Norrlands med säte i Stockholm så redovisas deras FoU satsningar i Stockholm oavsett om en del av det faktiska arbetet genomförs i andra län.
En naturlig förklaring till statiken är att stora universitet och sjukhus är lokaliserade i de regioner med stora FoU satsningar. En annan skillnad är att i Västerbotten och Uppsala ligger tyngdpunkten på forskningen på universitet och högskola medan forskning och utveckling i större utsträckning genomförs av företag i Mellersta Norrland. Men även innovationskulturen är avgörande. Det är en viktigt att öka forskningssatsningarna och lyckas med kommersialiseringen i regionens företag. Det är också av avgörande betydelse att öka andelen medarbetare och ledare i företagen och organisationerna som har en universitets- eller forskningsutbildning. Dessa personer har troligtvis relationer med universitet och har också ett intresse för akademi och forskning.
Storstadsregionerna har historiskt en hög andel högutbildade tack vare stora universitet och den inflyttning av högutbildad arbetskraft som pågått under en lång period. En intressant observation är att det i Norrland de senaste femton åren skett en kraftig ökning av andelen högutbildade i näringslivet, delvis tack vare att de norrländska universiteten vuxit samt att flera norrländska städer har blivit bättre på att attrahera högutbildade från södra Sverige och även utlandet. Exempelvis har andelen högutbildade mellan 2001 och 2010 i Sundsvall ökat med 26 %, i Hudiksvall med 30 % och i Luleå med hela 40 % medan ökningen i Malmö under samma period uppgått till 23 %.
Att företagen inser betydelsen av forskning och utveckling är centralt för en långsiktig tillväxt och utveckling. Om näringslivet kommunicerar till studenter att forskningsutbildning är viktig så kan de också bidra till intresset för utveckling och forskning.
Jag upplever att många känner att det är svårt och komplicerat med forskning men det behöver det inte alls vara, alla kan bidra genom att i sina verksamheter fundera kring förbättringar och kontinuerligt vara nyfiken för att förstå nya möjligheter som ny teknik skapar. Det finns goda förutsättning att ta tillvara dessa idéer och den finns även möjligheter till finansiering från ett stort antal fonder och stiftelser. Vi har alla en viktig roll att öka kunskap och medvetenhet om betydelsen av forskning och utveckling för att uppmuntra till utveckling av nya tjänster och produkter.
Vi på Pro&Pro upplever ett ökat intresse hos såväl företag som kommuner och offentliga verksamheter för såväl forskning som utveckling av nya innovationer i befintliga eller nya företag. Det är jätteroligt att medvetenheten om detta verkar öka alltmer i de norrländska kommunerna vilket är positivt inför framtiden. Även i mindre kommuner finns förutsättningar till samverkan med forskare vilket kan bidra till ökad forskning och utveckling i både företag och offentliga verksamheter.
Det är därför extra spännande att få arbeta med företag som är har sitt ursprung i forskningsprojektet och satsningar. Det finns en mycket stor potential att kunna ta tillvara på de forskningsresultat som skapas i på universiteten och företagen och kommersialisera dessa till lönsamma produkter och företag. Att hjälpa innovationsföretag i sin utveckling är något vi brinner för då det skapar positiva effekter i hela samhället samt innebär intressanta och spännande arbetsuppgifter.
Det vore kul om vi om tio år kan se att Norrland är ledande inom forsknings- och utvecklingssatsningar. Med utgångspunkt i basindustrin och den transformation som pågår genom hållbar energi, digitalisering och internet of things finns förutsättningar för kraftigt ökad forskning i Norrlands näringsliv.
by Tommy Ytterström | Sep 11, 2016 | The Problog
Pro&Pro har undersökt hur regionens företag och organisationer ser på ledarskap på distans och millennials. Undersökningen har genomförts av Linnéa Lindström, Internship juniorkonsult sommaren 2016 vid Pro&Pro. Litteratur, artiklar och forskning inom områdena ledarskap på distans och millennials har jämförts med hur det ser ut i regionen idag. Resultaten visas i nedan artikel, ” Utmaningar med ledarskap på distans och millennials”.
Hela artikeln (4 sidor)
Analysen sätter igång frågor och reflektioner inom en rad områden, affärsmodellen för en anställning, utveckling av ett ledarskap och medarbetarskap som passar för att leda och arbeta på distans samt möjligheter till karriärutveckling mellan branscherna i regionen. Slutsatsen av analysen är att regionens arbetsliv påverkas väsentligt av områdena ledarskap på distans och att attrahera millennials.
Affärsmodell för anställning
Millennials har drivkrafter som flexibilitet, balans mellan fritid och arbete, samhällsansvar, ekonomiska fördelar, högre syfte och stora möjligheter till utveckling. Dessa drivkrafter tillsammans med ett tydligare entreprenörskap gör att mycket talar för att framtidens affärsmodell mer blir frilansinriktad, en kontaktanställning och där den anställde är en egenföretagare. Som egenföretagare ges större möjligheter till att själv planera sitt arbetsliv beroende på faser i livet, flexibilitet i tid och arbetsställe, bestämma över sin kompetensutveckling genom att inte vara beroende av att få en utbildning godkänd av arbetsgivaren, men också att kunna själv sitta vid ratten och kunna påverka ur sina egna värderingar. Som individ kan jag då också bestämma om jag vill använda tid och pengar till samhällsengagemang. För arbetsgivaren underlättar också en kontraktsanställning genom att kunna göra förändringar och skaffa den kompetens som behövs för tillfället och inte minst den energi och passion som behövs för tillfället. Frågan blir såklart hur man kan skapa en gemenskap där de flesta är frilansare. Kravet ökar på företagens vision, värderingar och syfte.
Distansperspektivet i ledar- och medarbetarutveckling
Ledarskap på distans, d.v.s. att ledare och medarbetare inte fysiskt finns på samma ställe ökar väsentligt och är en naturlig komponent i ledar- och medarbetarutveckling. Projekt blir också mer och mer distribuerade. I undersökningen kommer det fram att ledarskap på plats och ledarskap på distans är två helt olika saker. Detta betyder att framtidens ledarutveckling men även medarbetarutveckling måste innehålla distansperspektivet och vid rekrytering av ledare bör ta hänsyn till förmågan att leda på distans.
Behov av ökade möjligheter till karriärutveckling
För att regionen ska kunna behålla millennials som drivs mycket av omväxling och karriärutveckling behövs från företag och organisationer en vidgad syn i rekrytering och karriärutveckling. En öppen inställning och förståelse för att befintliga medarbetare önskar byta och hitta nya områden, men också se möjligheter i att rekrytera från andra branscher. Med ett sådant synsätt ges möjligheter till ett mer flexibelt och framåtriktat arbetsliv och ökad möjlighet för utveckling av regionen
För dig som önskar fördjupa dig i litteratur finns följande litteraturtips:
- Not Everyone Gets a Trophy: How to Manage the Millennials, Bruce Tulgan
- The distance Manager, Fisher
- Att leda på distans, Nordengren och Olsson
- Success for the Global Manager, Dalton, Ernst, Deal, Leslie
by Tommy Ytterström | Sep 7, 2016 | The Problog
Nu lanserar vi vår Problogg. Här delar vi våra tankar, reflektioner och erfarenheter från näringsliv, samhälle och utveckling. Genom Probloggen vill vi tillsammans med er dela med oss men även få tankar och kommentarer från dig.
Följ vår blogg för att inspireras, få ny kunskap och nya perspektiv.
